En härlig lördag :)

Idag var det distriktets årsmöte i Botkyrka som stod på programmet, först en sväng till klubben och rasta hundarna hann jag med. Strålande sol, blå himmel och takdropp…underbart!!! 🙂 Åkte sen till Malmköping där jag och hundarna fixade in oss i Carinas bil för färd mot Botkyrka bk, trevlig resa och mycket hann avhandlas på vägen. Årsmötet avlöpte fint och det var trevligt att träffa nytt folk och känt folk som man inte träffar så ofta.

Tillbaka i Flen så hann vi in till slutet av föreläsningen på klubben med Anna Haeggblom-Bjellå om ljud i lydnad och andra problembeteenden och av det jag hörde så ligger det i linje med det jag redan gör fast noggrannare. Att hålla bättre koll på ljudfrekvensen, hur länge man tränar, att ha reda på sina kriterier (är det tystnad man vill ha så är det tystnad som ska prioriteras!) mm. Ja det är vad jag hörde i alla fall, men jag var ju bara med ett tag på slutet. Imorgon ska det vara praktik med några ekipage så jag åker dit och tittar mer. Fast bara på den här stunden så satte hjärnan igång och jag blev plågsamt medveten om min inkonsekvens ;)…när Gnista ska ur bilen tex…hon skäller, jag öppnar bakluckan, hon skäller, jag öppnar burgrinden och får henne att lägga sig och vara tyst, jag säger att hon får komma ut, hon boffar ett par gånger när hon hoppar ut, jag får henne att sitta tyst, hon får en kong i munnen och så är hon tyst…men kontentan av hela förloppet är nog att det har lönat sig att boffa och skälla…dumt! Vill jag inte ha ljud så bör jag nog jobba med alla anspekter och situationer…tänkvärt!

Innan vi åkte hem stannade jag och rastade hundarna vid bussgaragen, först en liten prommis och sen lekte jag och Gnista med kongen, Det var jättekul och det känns som att leken har utvecklats ytterligare :D! Jag kunde växla mellan att hon kom och vi kampade en stund och hon fick vinna kongen och jag sa ”tack” och hon kom med kongen och släppte då jag höll i snöret. Visst kunde hon springa iväg några meter när hon vunnit kongen men hon verkade tycka att det inte var lika kul som att komma tillbaka och kampa en stund. De gånger hon fick lämna den ifrån sig så varierade jag med att bara låta henne stå framför mig och ta kontakt, låta henne göra ingång eller låta henne göra ingång och gå fritt följ en bit. Tyst, härlig energi och perfekt position 😀 älskade hund…man blir ju ”varm i hjärtat”. Men om det berodde på att hon haft en dag full av aktiviteter innan vet jag ju inte riktigt…

Om annasjyckar

Varför hundblogga? Det här är min träningsjournal, jag kan gå tillbaka & kolla vad jag gjort & hur jag tänkt. Mina vänner kan hålla koll på mig och skulle någon inspireras eller få idéer av det jag skriver så blir jag bara glad! :D Hundnörd ut i fingerspetsarna där hund på längden, bredden & tvären upptar en stor del av mitt liv. Har tränat många olika saker och tycker att det är kul att lära mig nytt. :)
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s