Med en matte som inte är helt kurant har det i alla fall blivit lite prommisar och på vissa av dem lite ”pinn-spring” för Farley. Han älskar det! Att få tag på en stooooor och tung pinne och sen galoppera med den är det BÄSTA!
Idag på prommisen utnyttjade det suget till något konstruktivt. Eftersom han är väldigt lätt att få att bryta leken så bad jag honom bara släppa pinnen och komma, han gör det och när han kommer fick han göra något innan han fick ett ”varsågod”/”ta den” och han fick springa och ta pinnen igen. Han tyckte att det var en riktigt rolig lek, mot slutet sprang han bara ut till pinnen, ställde sig och tittade på mig och väntade på att jag skulle ropa. Vad han fick göra var lite platsliggning, fritt följ, sitta vid sidan, äta lite godis (ja, han är inte supertänd på godis, så det kan vi gott väva in i belöningskedjan ;)). Ska tillägga att han håller sig ganska så lugn och harmonisk när vi leker så här och skruvar inte upp sig.
Gnista nosar på en pinne och såklart måste Farley dit och kolla.
Gnista med en mer lagom pinne springer i ekhagen.
Gnista tar en ”tuggpaus”…och Farley inte…
Den var stor, men lite trixig att få med sig…men skam den som ger sig, ska den med så ska den…
Åsså var den med! En bit i alla fall…
Kameran på mobilen klarar inte riktigt med när det blir lite skummare på kvällen tillsammans med hundarnas rörelse, så då blir det lite suddigt…
Annas jyckar - min blogg 